Ispromenad

Jag har precis käkat lunch. Broccolisoppa och pannkakor till efterrätt. Tog cykeln dit. Riktigt skönt väder ute. 🙂 så jag cyklade till Ica och sen parkerade jag cykeln så nu ska jag bege mig ut på en promenad och rensa tankarna.

Känner att jag behöver det. Vet inte varför men jag vaknade idag med kaos i hjärnan. Det var riktigt länge sen nu faktiskt. Det har ju varit lite upp och ner ett tag. Ganska krävande då jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt det. Så jag väljer att gå en promenad för att rensa skallen lite. Förstår inte vart detta kommer ifrån?

Det har gått en vecka nu. Och egentligen är det ingenting, och jag tycker det är ganska skönt på sätt och vis. För jag har ju ändå varit mentalt förberedd på det här också. En del av mig vill bara skita i det (vilket jag faktiskt gör) och den andra delen vill bara förstöra. Men jag vet inte riktigt hur, eller varför? Jag vill ju inget så att sabba känns lite sisådär? Men samtidigt så har saker faktiskt hänt. Men inget mer kommer att hända, förrän allt annat runtomkring har löst sig alternativt försvunnit. Annars kommer jag till den där biten där jag vill sabba. Även om jag vill så vill jag inte. Det är inte värt det. Jag har chans till hämnd. Krossa lite bara. Men jag tänker inte sjunka så lågt.

Mycket tankar som snurrar som ni kanske märker. Tveksam om ni förstår vad jag babblar om. Men det behöver ni inte. Ni kan spekulera hej vilt, men jag tror inte att ni vet vad jag pratar om. Det har ju inte varit helt lugnt runt mig senaste månaderna. Förstår inte grejen bara. Hur det bara kunde bli så rörigt helt plötsligt? Vad gjorde jag för att det skulle bli såhär?

Jag gör ju saker för min egen skull. Men ändå behöver andra saker lösa sig om det nu kommer hända igen. Men som sagt, saker har hänt. Och det kan varken du eller jag förneka. Men jag har gjort det för att jag velat. Även om tankarna bakom säger flyyyy. Så fort du kan. Men i nästa sekund så har hjärnan accepterat det.

Och nu vet jag inte. ”Händer det så händer det” everything happens for a reason. Simple as that. Och ja. Jag kommer sakna det. Alltid.

image

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.