Förlåt…

Jag orkar förhelvete inte mer. Allt suger. Bara för att den där fredagen förstörde så jävla mycket. Jag har inte orkat göra något sen dess. Har vart super deprimerad, och då helt plötsligt så dissar jag. För att jag mådde/mår piss. När jag hade världens jävla huvudvärk, magen cpade, och det kändes som om jag skulle spy vilken jävla sekund som helst så kände jag inte för att jobba. Försökte förklara det för dig, men det verkade inte som om att du förstod 🙁
Va precis som om att man är så illa tvungen att jobba fast man verkligen inte kan. När man mår som sämst, så ska man inte tvingas jobba. Visst hade jag bestämt att jobba. Men om inte Kiara hade dött så hade jag jobbat. Men nu så lämnade min lilla flicka mig, Med en massa tårar. Visst det är bara en kanin, men hon betydde nåt otroligt, jag har inte kunnat sova , äta eller göra nånting för över huvudtaget. Första natten, natten till lördagen så sov jag ingenting. Hur skulle det va att jobba då? Med ingen sömn, ingen mat i magen, skulle ju vart världens kaos, hade inte kunnat koncentrera mig. Vilket jag inte kunnat göra sen dess heller.

Jag förstår om du blev sur, men viss förståelse tycker jag allt att du borde ha, Jag hade ju låtit dig va hemma om ditt husdjur hade dött, eller om du inte mådde bra för överhuvudtaget. Jag tycker inte att det är mer än rätt att ha förståelse för. En som stått en nära som plötsligt lämnar en , gör så enormt ont att man inte orkar göra ett piss, då tycker Jag i alla fall att man borde försöka ”trösta” personen, och inte försöka få dem göra något de verkligen inte kan.

Ne det var allt. Det enda jag har att säga är Förlåt.

Det var allt. Tack och Hej. Vi hörs väl………..


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.